Folkhälsa: här fick stadsborna möjlighet att bevaka föroreningar i städerna
Stadslivet kan ha fördelar i form av enkel tillgång till arbetstillfällen, kulturaktiviteter och transportförbindelser, men det kan också ha sina sidor. Stadsmiljöerna har ofta mer luftföroreningar och buller än landsbygden, och det finns vanligen färre grönområden. ”För att kunna studera på rätt sätt hur stadsmiljöerna påverkar hälsan, behöver vi kunna göra en uppskattning av hur var och en personligen exponeras för dessa riskfaktorer”, förklarar Xavier Basagaña, projektsamordnare för CitieS-Health (Citizen Science for Urban Environment and Health), från Barcelona Institute for Global Health i Spanien. ”Det kan vara svårt för forskarna att mäta själva. Man behöver ta hänsyn till viktig information som fysisk aktivitet och andra personliga vanor.” Att man erkände den svårigheten har gjort att forskningsprojekt om stadsmiljön de senaste åren fått ett större medborgarengagemang, eftersom man uppmanade allmänheten att vara med i kampanjer för att bevaka luftkvalitet eller buller. ”Men vi kände ändå att medborgarforskningen inte har använts helt och hållet för att bedöma kopplingen mellan miljöpåverkan och hälsa”, säger Basagaña. ”Det var det som var huvudmålet med CitieS-Health.”
Så kom stadsborna själva med
Projektet CitieS-Health drog igång i januari 2019 och drevs i fem europeiska städer. I var och en av dem utfördes en egen studie av något på området hälsa och stadsmiljö: luftföroreningar, förbränning av biomassa, bullerföroreningar, industriföroreningar och stadsdesign. I Barcelona hjälpte invånarna till att forma en studie av hur föroreningar kan påverka den psykiska hälsan. Omkring 300 stadsbor bidrog med ca 2 500 mätningar av kognition och välmående på olika dagar. Dessa jämfördes sedan med luftföroreningskoncentrationer som stadsborna hade hjälpt till att bevaka, med egna uppsamlingsrör för kvävedioxid. I Lucca i Italien ledde en undersökning av 1 025 invånare i Serchiodalen till ett beslut att fokusera på kronisk njursjukdom. Hittills har 367 invånare blivit intervjuade om yrke, kostvanor och livsstil, och 353 har donerat biologiska prover. Andra studier handlade om hur buller påverkar hälsan (Ljubljana, Slovenien) och om biomassaförbränning och hälsa (Amsterdam, Nederländerna) samt kopplingarna mellan uppfattningar om miljökvalitet, fysisk aktivitet och stress (Kaunas, Litauen). ”I var och en av de här städerna hade forskarna god samverkan med invånarna genom workshopar, möten och undersökningar”, berättar Basagaña. ”Stadsborna engagerades i alla faser i forskningen, inklusive att bestämma studiefrågorna. På så sätt blev varje studie socialt relevant och resultaten lättare att tolka.”
Uppmuntran till vidare deltagande
CitieS-Health håller på fram till juni 2022, och Basagaña och hans team håller fortfarande på att analysera och diskutera de uppgifter som kommer in. Men det är vissa preliminära resultat som framträder redan nu; i studien från Barcelona konstaterades att luftföroreningsnivåerna hade samband med uppmärksamhetsförmåga och uppfattad stress. I samtliga fall har man betonat hur värdefullt det är med allmänhetens deltagande i alla forskningens faser. ”Allmänhetens deltagande gjorde de här pilotprojekten mer relevanta för lokala behov, det gav insikter som gjorde att studierna kunde utformas bättre, och det hjälpte oss att nå ut med resultaten”, tillägger Basagaña. ”Det här handlar om att föra vetenskapen närmare samhället.” I projektet har det utvecklats en interaktiv verktygslåda för medborgarforskning online, så att projekten ska kunna kopplas ihop med de lokala kretsarna och gemensamma problem tas upp. Verktygslådan innehåller exempel och resurser från projektet, men även tips om hur man utformar medborgardrivna forskningsstudier och samlar uppgifter. ”På projektets webbplats finns också en avdelning där alla som jobbar med deltagandeprojekt kan föreslå nya sätt att engagera allmänheten i vetenskap”, säger Basagaña. ”Vi tänker också ge ut ett dokument om vad vi lärt oss genom CitieS-Health. Alltsammans blir förhoppningsvis användbart för kommande medborgarforskningsprojekt.”
Keywords
CitieS-Health, storstäder, föroreningar, industri, luft, hälsa, biomassa, livsstil