Här mäts medborgarforskningens effekter
Medborgarforskning, där allmänheten samarbetar med forskarna för att utföra forskning och ta fram vetenskaplig kunskap, har många potentiella fördelar. Deltagarna får lära sig nya färdigheter och får fördelen av en mer ingående uppfattning om den vetenskapliga processen, samtidigt som forskarna får tillgång till stora och platsbestämda datauppsättningar som de helt enkelt inte hade fått om de jobbat ensamma. Även samhället gynnas, eftersom medborgarforskningsprojekt kan bilda underlag till offentliga beslut och stödja hållbara initiativ. ”Potentialen med medborgarforskning är väl dokumenterad, men vi är ganska begränsade när det gäller att mäta den på ett sätt som går att mängdbestämma”, säger Luigi Ceccaroni, vetenskapsman på Earthwatch Europe. ”Det finns egentligen ingen rak process för att bedöma ett projekts påverkan och jämföra med andra projekt.” Med stöd från det EU-finansierade projektet MICS (Developing metrics and instruments to evaluate citizen science impacts on the environment and society) jobbar Ceccaroni och hans kollegor med att skapa metoder och riktlinjer för att mäta medborgarforskningens effekter, och presentera dem på en omfattande onlineplattform. ”I projektet arbetar vi för närvarande med fem fallstudier där det undersöks hur olika medborgarforskningsmetoder och verktyg kan tillämpas i olika regioner och sammanhang”, säger Ceccaroni vidare. Vi kan till exempel se på ån Marzenego i Italien. Genom åren har åns lopp ändrats på konstgjord väg, vilket har lett till högre översvämningsrisk. Dessutom har ån blivit förorenad p.g.a. urbanisering och jordbruksverksamhet. För att ändra på detta har man i MICS anpassat de metoder för samutformning som redan fanns i projektet Ground Truth 2.0, så att man kunde sammanföra den lokala vattenmyndigheten, offentliga ledare och medborgarforskare. Tillsammans diskuterade de utmaningarna med ån och de närliggande våtmarkerna, identifierade prioritetsområden och gav medborgarforskarna de verktyg och den utbildning de behövde för att övervaka och analysera vattenkvalitet och vegetation.
En plattform för alla
MICS-plattformen har utvecklats med hjälp av lärdomar från fallstudier i Ungern, Italien, Rumänien och Storbritannien. Som Ceccaroni förklarar kommer samordnarna för medborgarforskningsprojekt att lätt kunna logga in på plattformen och skriva in data från sina projekt. Med AI-algoritmer skapar sedan plattformen en konsekvensbedömning för projektet. ”Eftersom plattformen blir fritt tillgänglig kommer andra medborgarforskningsprojekt att få tillgång till konsekvensbedömningsverktygen och vägledningen, och kan använda plattformen för att se vad deras verksamheter har för effekter”, upplyser Ceccaroni. Plattformen kan användas under vilket skede som helst i ett projekt. Innan ett projekt inleds kan den t.ex. bidra till dess utformning. Ett projekt som redan pågår kan använda sig av plattformen för att förändra sina aktiviteter så att effekterna blir maximala. Och efter att ett projekt är avslutat kan man med plattformens hjälp sammanfatta vad som åstadkommits och locka ytterligare finansiering. ”Varje projekt får sin egen sida på plattformen, där man kan dela konsekvensrapporter med vem som helst som är intresserad av aktiviteterna”, sammanfattar Ceccaroni. ”I slutändan kommer man i medborgarforskningsprojekten att se kritiskt på sin egen påverkan tack vare plattformen, och anpassa sin strategi så att det blir fördelar för deltagarna, vetenskapssamfundet, miljön och samhället i stort.”
Keywords
MICS, medborgarforskning, forskare, forskning, samutformning, medborgarforskare